När festen tagit slut…

Lördag 10/10 firade och firades jag ordentligt av Sambo och vänner. Det var tal, limerickar, sång och presenter med stor omtanke. Flera gånger under kvällen vällde tårarna upp för jag blev så väldigt rörd. Jisses så snälla människor jag har omkring mig ❤ Jag satt och såg mig runt i rummet och bara njöt av att se alla.
Och Sambon som rusade runt och skötte allt under kvällen för att jag skulle få umgås med vännerna. Som sagt, jag blev väldigt tagen men GLAD. Hjärtat blev liksom extra varmt.

Men att styra upp en fest tog också mer än lovligt på krafterna, mer än vad jag trodde att det skulle göra. Mentalt för att jag hela tiden planerade och funderade på festen. Jag fick också en konstig känsla inför och under festen; Sambon sa till mig att ”du måste tänka på att ha ett presentbord” och jag blev så nervös. Jag ville inte stå i centrum – på samma gång som det var ”min” fest. Det där presentbordet blev så mycket en symbol för att ”bli utpekad”. Jag förstår att ”stå i centrum” kan betyda olika men för mig har det blivit något negativt det senaste året (men jag jobbar för att vända de tankarna). Under festen löste jag i alla fall situationen  med att be en av mina vänner att assistera mig under presentöppnandet och hon fick mig på alerten minst sagt 😀
Fysiskt tog det också på krafterna att lyfta och släpa och fixa. Och jag har så svårt för att säga ”nej jag ska inte/kan inte göra det där”  – jag vill inte vara till besvär (och så är jag tuktad att man ska bita ihop och hjälpa till). Så knäna skrek och jag ignorerade det. SÅ KORKAT, så erbarmligt korkat.

Att vara trött, spänd och väldigt nervös gjorde också att rödvinet gjorde mig väldigt berusad. Först gick allt bra men plötsligt tog den enorma tröttheten över och jag kände bara hur jag ville gå undan och sova sova sova. Det finns de som säger att man inte ska/bör/får dricka när man är sjukskriven för utmattningssyndrom. Jag har många gånger fått fylla i olika blanketter för hur mycket jag dricker och jag lovar, jag är inte i någon farozon. Men här under kvällen blev det för mycket och det skäms jag för även fast jag vet att jag varken slåss eller ställer till dumheter. Men jag skäms ändå, sen jag var liten har jag fått veta att det är ”fult” att dricka och pinsamt att vara onykter och såna åsikter präglar mig fortfarande. Fast, nu är jag kanske så stor att jag får bestämma själv när det är pinsamt?

Jag lärde mig en sak av festen; jag hade sparat lite pengar för att kunna ha en fest och jag trodde att det skulle bli billigare att vara hemma och göra allt själv. Med facit så skulle jag ha försökt köpa tjänster 🙂 (även om vi inte riktigt hade råd nu). MEN jag ska inte gnälla – jag är glad för festen och jag är glad för hur den blev. Och alla som hjälpte till på plats, TACK ❤

Veckan efter festen gick åt till att vila. Jag var så trött (och även Sambon). Jag har också varit, och är, ledsen för avsaknaden av min familj. Inga samtal, ingenting. Däremot hörde Sambons föräldrar av sig under festdagen med tips, råd och peppning och ville sedan få veta hur festen blev. Och en av mina äldsta vänner som kallar mig ”extrasyster” – begreppet familj kan betyda väldigt mycket ❤

Och firandet är inte över – den 14/11 ska jag se Madonna i Stockholm. Dessutom har två vänner, A & E, något på gång…. Lyllos mig!

Annonser

En reaktion på ”När festen tagit slut…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s